Vid förbränning utan rökgaskondensering försvinner vattenångan ut genom skorstenen i rökgaserna. Vattenångan kommer från tilluften, förbränningen som bildar främst koldioxid och vatten, samt från vatten i bränslet. Eftersom vattnet i tilluften redan är förångat, är energiförlusten från den vattenångan inte så hög som i det vatten som bildas vid förbränning eller det som finns i bränslet. Det vattnet måste ta upp så mycket värmeenergi att det övergår i gasform vilket ger upphop till stora energiförluster. Vatten som finns i fuktigt bränsle tar värmeenergi från förbränningen för att förångas (träbränslet torkar) och tar därefter med sig den värmeenergin ut genom skorstenen. Det innebär att ju fuktigare bränsle desto större värmeförluster. Vid rökgaskondensering med t.ex. en skrubbar där vattnet i röken kondenseras, tas värmen tillvara och bränslets fukthalt spelar inte någon roll. Hur det effektiva värmevärdet varierar med fukthalten för träbränsle visas i diagrammet nedan.
Om t.ex. fukthalten ökas från 30 till 40 % kommer bränsleåtgången att öka med 17 %, för att pannan skall kunna ge samma mängd värmeenergi till värmesystemet. Här skall man även ha i åtanke att pannan inte kan ta emot mer bränsle när den väl kommer upp i maximal bränsletillförsel. I så fall kommer pannans värmeproduktion att minska med 17 %, med risk för att man inte klarar av att värma anläggningen fullt ut, eller att reservpannor måste gå in som oftast drivs med dyrare bränsle. Nackdelarna med för fuktigt bränsle är flera:
- lägre maximal värmeeffekt i pannan med risk för onödigt drift av reservpannor med dyrare bränsle, oftast olja,
- högre bränsleåtgång,
- fler bränsletransporter,
- ökad tid för bränslehantering,
- eventuellt behov av större bränsleförråd,
- ökade kostnader för sotning och pannunderhåll,
- ökat pannslitage och kortare livslängd.
Allt detta måste vägas in i priset om man väljer ett fuktigare träbränsle.
