Bufferttanken eller ackumulatortanken, har flera fördelar och skall användas när man har fastbränslepanna eller värmepump som värmekälla. Bufferttanken kan vara antingen en effektutjämnare eller en ackumulator av värme vid koldioxidproduktion genom förbränning av gas. Tankens fördelar är bl.a. att:
- jämna ut effektuttaget från pannan eller värmepumpen, vilket ger jämnare drift och därmed mindre utsläpp,
- fungera som effektbuffert vid snabba ändringar i effektbehovet, t.ex. vid för- och fråndragning av vävar, tändning och släckning av assimilationsbelysningen, som pannan eller värmepumpen inte klarar av,
- lagra värmen som produceras vid koldioxidproduktion på dagen och som inte behövs omedelbart, så att den finns tillgänglig på natten.
Utan bufferttank kommer pannan att gå ojämnt med kraftiga svängningar och många start och stopp, med risk för kondens och övertem-peraturer. Värmepumpens kompressor kommer att slitas ut i förtid på grund av många start och stopp.
En annan viktig fördel med bufferttank är vid konvertering från t.ex. olja eller naturgas till fastbränsle eller värmepump. Bufferten buffrar värme från dagen till natten och det nya värmesystemet behöver då inte dimensioneras lika stort. Den gamla värmeanläggningen får vara kvar och fungera som reserv- och spetslast under kalla dagar. Investeringskostnaden hålls på så vis nere och det blir enklare att genomföra konverteringen.
Effekt från en buffert är billigare än effekt från en panna eller värmepump.
EXEMPEL - Ojämn reglering
Antag att det har varit en kall natt och mörkläggningsväven är fördragen, gryningen kommer och väven drar från. Med mörkläggningsväv minskar avdelningens effektbehov med 75 % och när den öppnar kommer effektbehovet att öka med 300 % på kort tid.
PANNA: Utan tank måste pannan snabbt kunna öka effekten för att leverera den nödvändiga värmen. Detta sker i värsta fall genom att pannan fylls med kallt vatten med kondens i pannan som följd, den sjunkande panntemperaturen resulterar i att det matas in en massa bränsle som därefter skall antändas för att värma upp pannan igen. Allt detta tar tid och innan pannan har kommit upp i temperatur levereras ingen värme till växthusen. När pannan väl kommit igång och kommit upp i temperatur är väven fullt fråndragen och solen börjar nu värma växthusen. Temperaturen stiger snabbt i växthusen och shuntarna stänger, pannan kan nu inte bli av med sin värme och är samtidigt full av bränsle. Resultatet blir att pannan riskerar att koka.
VÄRMEPUMP: Värmepumpen måste nu snabbt öka effekten (slå på fler pumpar, varva upp eller slå på fler steg) för att få fram värme, men värmepumpning är en långsam process där värmen oftast tas från mark eller luft för att sedan avges till värmesystemet. När temperaturen i växthuset stiger i takt med att solen kommer fram, kan värmepumpen slås från.
Resultatet blir ojämn och okontrollerad temperaturreglering med negativ påverkan på produktionen. Dessutom ökar slitaget på pannan i och med de snabba och kraftiga temperatursvängningarna. Värmepumpens kompressor slits i förtid på grund av många start och stopp.
Se även Hur dimensioneras värmesystemets bufferttank?.
